Gud [Allāh]

Troslära [’Aqīdah] behandlar våra föreställningar om vad som är sant och verkligt, och för detta är vårt intellekt [’Aql] centralt. Inom trosläran studeras sådant som är kopplat till övertygelser – tron på Gud, på änglarna, på de nedsända böckerna, på profeterna, domedagen och ödet.

Intellektet är en fantastisk välsignelse från Gud som vi använder för att kunna dra slutsatser utan att behöva empiri eller textuella bevis.

Imām An-Nasafi, må Gud vara barmhärtig över honom, sammanfattar kärnfullt de kunskapskällor som vi människor använder för att förstå vad som är sant och falskt. Dessa är tre:

• Sanna återberättelser [Al-Khabar As-Ṣādiq] såsom Koranen och Sunnah, och att Gud sänt profeter som förmedlat sann kunskap. I denna kategori ingår även sådan information som massåterberättats till en grad att det är osannolikt att de är lögner, såsom information om tidigare civilisationer.
• Intellektet [Al-’Aql] som innebär att vi kan dra slutsatser som att det som är tillblivet är skapat, och att det därmed måste finnas en skapare. Ytterligare ett exempel är att något som är stort inte kan få plats i ett mindre utrymme.
• De fem sinnena [Al-Hawāṣ Al-Khams], som innebär empirisk kunskap. Eld är varmt och bränner, att vissa saker är nära och andra långt borta, att lukt och smak varierar mellan olika objekt.

Tillbaka till trosläran, och trosläran är den vetenskap där intellektet bär stor vikt för att skilja på sant från falskt.

Att Gud existerar kan härledas genom intellektet. Först genom att:

(1) dra slutsatsen att allt som är tillblivet är skapat,
(2) allt som är skapat är i behov av en skapare,
(3) Skaparen är Gud.

Utan vägledning kommer vi dock inte förstå hur vi vänder oss till Skaparen och tjänar honom och lever utifrån vårt syfte. Här kommer profeterna och därefter de lärda som ärvt deras kunskap och förmedlar den vidare. De förmedlar förståelsen av Guds ord [Koranen] och det profetiska levnadssättet [Sunnah] så att mänskligheten kan leva i enlighet med sanningen och sitt syfte, att tjäna Gud.

I detta ämne lär man sig mer om Gud och skapelsen. Skapelsen bestående av sådant som änglarna, profeterna, människorna, jinnerna, paradiset, helvetet och mer därtill. Samtidigt som kunskap förmedlats av Gud i Koranen och av profeten Moḥammed ﷺ så förklaras det även med rationella bevis vad som är nödvändigt, möjligt, omöjligt…

• Detta såsom att Gud är nödvändig eftersom en skapelse måste ha en skapare för att kunna existera, därför existerar Gud.
• En möjlig existens är människan, vilket innebär att det varken gör till eller från om människan existerar, det är inte en nödvändighet. Det kunde lika gärna ha varit så att människan aldrig hade skapats, eller att en annan varelse skapats istället för människan.

Trosläran studeras på detta sätt, där Koranen och Sunnah backas upp av den storslagna välsignelsen människan fått av Gud – intellektet. 

Det finns självfallet mycket mer att säga som introduktion, men vi stannar här. Välkommen till ämnet troslära!

Det första obligatoriet för en religiöst myndig muslim är att lära sig om Gud och Hans egenskaper.

Gud är Skaparen av universum, den Evige utan en början eller ett slut. Allt som existerar är ett tecken som pekar på att Gud existerar, ett bevis för Guds existens. I kommande sektion om Guds egenskaper följer en förklaring som varje muslim behöver känna till om Gud. Även om man inte kan räkna upp egenskaperna från minnet bör man om man hör dem kunna bekräfta dem eller ifrågasätta sådant som går emot egenskaperna.

Gud ﷻ har 99 kända namn, och de 13 egenskaper som nämns i kommande avsnitt kan sägas sammanfatta förståelsen av de 99 namnen. Samtidigt är belöningen stor för den som memorerar Guds 99 namn, utifrån profeten Mohammeds ﷺ ord:

Guds profet, må Guds frid och välsignelser tillkomma honom sade:

إِنَّ لِلَّهِ تِسْعَةً وَتِسْعِينَ اسْمَا مِائَةً إِلاَّ وَاحِدًا مَنْ أَحْصَاهَا دَخَلَ الْجَنَّةَ‏

Gud har 99 namn, hundra minus ett, den som känner till dem träder in i paradiset.

Återberättad av Abī Hurayrah i Ṣaḥīḥ Bukhāri

För att sammanfatta säger Gud:

وَلِلَّهِ ٱلْأَسْمَآءُ ٱلْحُسْنَىٰ فَٱدْعُوهُ بِهَا ۖ وَذَرُوا۟ ٱلَّذِينَ يُلْحِدُونَ فِىٓ أَسْمَـٰٓئِهِۦ ۚ سَيُجْزَوْنَ مَا كَانُوا۟ يَعْمَلُونَ

GUDS är fullkomlighetens sköna namn; anropa Honom alltså med dessa [namn] och håll er på avstånd från dem som missbrukar dem. De skall få den lön som deras handlingar [förtjänar].

Koranen Al-A’raf [7:]180

Låt oss få en helhetsbild som underlättar för oss att förstå vem Gud den Upphöjde är. Nedan följer en uppdelning som baseras på vad som är rationellt nödvändigt [Wājib] för Gud, vad som är rationellt omöjligt [Mostaḥīl] för Gud och det som för Gud är möjligt att göra [Fi’l Al-Mumkināt].

De egenskaper som är rationellt nödvändiga [Wājib] för Gud ﷻ innefattar:

(1) Existens [Al-Wujūd]. Nödvändigt för Gud är att Han existerar, och när man beskriver Gud som existerande så syftas det på att Hans väsen existerar. Gud säger:

أَفَمَن يَخْلُقُ كَمَن لَّا يَخْلُقُ ۗ أَفَلَا تَذَكَّرُونَ

ÄR HAN, Skaparen, jämförbar med den som inte skapar något? Skall ni inte tänka över [detta]

Koranen An-Naḥl [16:]17

(2) Begynnelselöshet [Al-Qidam]. Nödvändigt för Gud är att Han är begynnelselös, vilket innebär att Han aldrig har föregåtts av icke-existens. Det innebär att Han inte har en början, aldrig har skapats, aldrig har kommit till, Han är inte tillbliven. Han är den som alltid har funnits där. Gud säger:

هُوَ ٱلْأَوَّلُ وَٱلْـَٔاخِرُ 

Han är den Förste och den Siste

Koranen Al-Ḥadīd [57:]3

(3) Beständighet [Al-Baqā’]. Nödvändigt för Gud är att Han är beständig, alltid kommer att förbli och existera för all framtida evighet. Gud säger:

هُوَ ٱلْأَوَّلُ وَٱلْـَٔاخِرُ 

Han är den Förste och den Siste

Koranen Al-Ḥadīd [57:]3

(4) Självständighet [Al-Qiyāmo Bi-’Nafs]. Nödvändigt för Gud är att han inte är i behov av någon eller något utan är tillräcklig i sig själv. Gud säger:

 يَـٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ أَنتُمُ ٱلْفُقَرَآءُ إِلَى ٱللَّهِ ۖ وَٱللَّهُ هُوَ ٱلْغَنِىُّ 

Människor! Inför Gud är ni de fattiga och Gud är den Rike som är Sig själv nog

Koranen Fāṭir [35:]15

(5) Olik det tillblivna [Mukhalafaton Lil-Ḥawādith]. Nödvändigt är att Gud är unik och skiljer sig från allt som är tillblivet, skapat. Vad vi än föreställer oss från denna skapade värld, så skiljer sig Gud från det. Gud säger:

 لَيْسَ كَمِثْلِهِۦ شَىْءٌ

Ingenting är som Han

Koranen As-Shūrā [42:]11

(6) Enhet i hans väsen, attribut och handlingar [Al-Wāḥid]. Nödvändigt är att Guds väsen är ett och inte sammansatt av delar. Våra kroppar består av atomer, organ och kroppsdelar som går att dela upp, vilket är omöjligt för Gud. Inget som existerar delar attribut/egenskaper med Gud, som är den Unike. Gud kan göra många handlingar samtidigt, och det är enbart Han som gör alla handlingarna. Gud säger:

وَإِلَـٰهُكُمْ إِلَـٰهٌ وَٰحِدٌ ۖ لَّآ إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ

ER GUD är den Ende; det finns ingen annan gud än Han

Koranen Al-Baqarah [2:]163

(7) Makt [Al-Qudrah]. Nödvändigt för Gud är att Han besitter absolut makt. Med denna egenskap följer Guds förmåga att skapa sådant som är möjligt existerande och göra så att existerande saker slutar att existera. Detta i enlighet med Hans vilja. Gud säger:

إِنَّ ٱللَّهَ عَلَىٰ كُلِّ شَىْءٍ قَدِيرٌ

Gud har allt i Sin makt

Koranen Al-Baqarah [2:]148

(8) Vilja [Al-Irādah]. Nödvändigt för Gud är att Han har en vilja för att Hans vilja ska kunna ske. Det är genom Hans vilja som allt möjligt existerande blir till från ingenting och det är även genom Hans vilja det existerande slutar att existera. Gud säger:

إِنَّمَآ أَمْرُهُۥٓ إِذَآ أَرَادَ شَيْـًٔا أَن يَقُولَ لَهُۥ كُن فَيَكُونُ

Om Han vill att något skall vara säger Han endast till det: ”Var!” – och det är.

Koranen Yasīn [36:]82

(9) Kunskap [Al-’Ilm]. Nödvändigt för Gud är att han besitter kunskap. Det innebär att Gud har komplett kunskap om allt. Mer specifikt har Gud kunskap om allt som är nödvändigt, omöjligt och möjligt existerande. Gud säger:

هُوَ ٱللَّهُ ٱلَّذِى لَآ إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ ۖ عَـٰلِمُ ٱلْغَيْبِ وَٱلشَّهَـٰدَةِ

HAN är Gud; ingen gudom finns utom Han! Han känner allt det som är dolt för människor liksom det som de kan bevittna

Koranen Al-Ḥashr [59:]22

(10) Liv [Al-Ḥayāt]. Nödvändigt för Gud är att Han är levande, vilket är en förutsättning för att uppfatta och vara medveten. Gud säger:

ٱللَّهُ لَآ إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ ٱلْحَىُّ ٱلْقَيُّومُ ۚ

GUD – det finns ingen gud utom Han, den Levande

Koranen Al-Baqarah [2:]255

(11) Hörsel [As-Sam’]. Nödvändigt för Gud är att Han besitter hörsel som Han använder för att uppfatta allt i skapelsen. Hans hörsel är dock inte som vår hörsel eftersom vår hörsel är skapad och begränsad till fysiska öron och de ljud de hör. Gud säger:

وَهُوَ ٱلسَّمِيعُ ٱلْبَصِيرُ

Han som hör allt, ser allt.

Koranen As-Shūrā [42:]11

(12) Tal [Al-Kalām]. Nödvändigt för Gud är att han besitter tal som är ett evigt tal kopplat till Guds väsen. Guds tal skiljer sig från människans skapade tal som består av bokstäver, ljud, tal, tankar och olika språk. Gud däremot beskrivs ha ett oskapat evigt tal som skiljer sig från allt skapat tal. Gud säger:

وَكَلَّمَ ٱللَّهُ مُوسَىٰ تَكْلِيمًا

och Moses som Gud talade med utan förmedling

Koranen An-Nisā’ [4:]164

(13) Syn [Al-Baṣar]. Nödvändigt för Gud är att Han besitter syn som Han använder för att uppfatta allt i skapelsen. Hans syn är dock inte som vår syn eftersom vår syn är skapad och begränsad till fysiska ögon och det de kan observera. Gud säger:

وَهُوَ ٱلسَّمِيعُ ٱلْبَصِيرُ

Han som hör allt, ser allt.

Koranen As-Shūrā [42:]11

Det rationellt omöjliga för Gud

Motsatsen till dessa egenskaper är omöjliga för Gud ﷻ, vilka är:

(1) Icke-existens [Al-’Adam].
(2) Att ha en början [Al-Hudūth]
(3) Upphörande att existera [Al-Fanā’]
(4) Att vara i behov [Al-Iftiqār]
(5) Att ha en like / en motpart [An Yumāthil]
(6) Förnekandet av hans enhet [Nafī Al-Waḥdah]
(7) Oförmåga [’Ajz]
(8) Tvång (att agera) [Karāhah]
(9) Okunskap [Jahl]
(10) Död [Mamāt]
(11) Dövhet [Ṣamam]
(12) Stumhet [Bokm]
(13) Blindhet [’Amā]

Det rationellt möjliga för Gud ﷻ är att utföra villkorliga handlingar och att lämna dem oförändrade i icke-existens. Det innebär att han kan välja att skapa en människa eller välja att inte skapa en människa. Han kan skapa berg och skogar eller inte alls skapa berg och skogar. Allt är i Hans makt och att inget existerar utöver honom eller att han skapar saker påverkar inte Honom som den Evige Allsmäktige Skaparen.

Bevisen för Guds ﷻ existens är definitiva varom inga tvivel råder, och några av bevisen och tecknen som fastställer existensen av Gud och Hans egenskaper kommer nu att presenteras.

• Allt som är tillblivet är i behov av en skapare.

Om något tillblivet inte har någon skapare så innebär det att detta ting har skapat sig själv. Skulle exempelvis universum har börjat av sig självt skulle det hamna i en jämvikt mellan existens och icke-existens, vilket är omöjligt. Det måste finnas en makt eller kraft som upprätthåller existensen av något tillblivet. Därför är det enda rationellt nödvändiga att det finns en Gud som besitter makten att skapa och upprätthålla skapelsen.

• Att universum har en början härleds från att titta på förändringarna som sker i universum.

Det som förändras er ett bevis för att det påverkats och förändrats av tidens förlopp. Det innebär att man kan backa tillbaka i tiden till när den första förändringen skedde, vilket är när det första skapade tinget blev till i universum. För att något ens ska bli till krävs det att det finns en skapare, vilket är en fortsättning av tidigare punkt att universum måste ha en skapare. Den Skaparen är Gud.

• Om Begynnelöshet [Qidam] inte var ett av Hans nödvändiga attribut, så skulle Han ha en början och tvingas in i en oändlig loop.

Det är inte annat än nödvändigt att Gud är evig och inte har någon början. Skulle Han ha en början så skulle det innebära att Gud var tvungen att skapa sig själv om och om igen i en oändlig loop, vilket inte är rationellt. 

• Om Han kunde övergå till icke-existens [’Adam], så skulle Hans attribut av Begynnelöshet [Qidam] motsägas.

Om Gud kunde upphöra att existera, så skulle det innebära att han inte vore evig utan kan uppstå ur ingenting. Likaså har vi redan konstaterat att allt tillblivet är i behov av en Skapare som upprätthåller dess existens från att upphöra. Skulle Gud upphöra att existera skulle hela skapelsen också upphöra och förlora sin existens.

• Om Han liknade skapelsen, så skulle Han också ha en början.

Det som är skapat eller tillblivet har sådant som en startpunkt, en existens som upprätthålls av Skaparen, omfattas av förändringar såsom att åldras i tid och påverkas av den fysiska omgivningen eller liknande. Gemensamt är att alla står i beroende till Skaparen, till Gud. Om Gud liknade sin skapelse så skulle Han också omfattas av någon form av tillbliven föränderlig egenskap, vilket är rationellt omöjligt för en evig allsmäktig skapare. Gud skiljer sig därför från skapelsen som har en startpunkt, medan Gud inte har en startpunkt eller egenskaper som tillhör det skapade.

• Om Självständighet [Al-Qiyāmo Bi-’Nafs] inte vore Hans nödvändiga attribut, så skulle Han också behöva en skapare.

Att Gud är självständig och upprätthåller sig själv är rationellt nödvändigt. Om Gud vore beroende av någon eller något annat så skulle Han behöva ha blivit skapad, formad eller påverkad av denne, vilket innebär att Han i sin tur har en skapare. Därför är det omöjligt att Gud står i beroendeställning till något annat utan snarare är fullkomlig i sig själv.

• Om Han inte var En [Wāḥid], så skulle Han inte kunna utföra handlingar.

Om Gud inte vore En såsom att det exempelvis fanns flera Gudar eller att hans makt och förmåga kunde delas upp mellan olika objekt så skulle han inte vara Allsmäktig. Det innebär att Han skulle vara begränsad i sin makt och därmed i sitt handlande. Det är därför rationellt nödvändigt att Gud är En. 

• Om Han inte var Levande [Ḥayy], Viljande [Murīd], Allvetande [’Alīm] och Mäktig [Qādir] så skulle du inte se en värld full av magnifik skapelse.

Om Gud inte var Levande [Ḥayy] skulle han inte kunna verka för att något skapades. Om Gud inte var Viljande [Murīd] skulle likaså inget komma att ske. Om Gud inte var Allvetande [’Alīm] skulle han inte vara Skaparen, för den sanne Skaparen måste ha komplett kunskap om sina skapelser. Om Gud inte var Mäktig [Qādir] så skulle han inte ha kraften eller förmågan att få något att skapas. Därför är dessa 

• Hörsel [Sam’], Syn [Baṣar] och Tal [Kalām] bekräftas i Koranen och Sunnah och är en del av Hans Fullkomlighet.

Se tidigare sektion på denna sida för referens till Koran och Sunnah.

• Om en möjlig handling var omöjlig eller nödvändig, så skulle det kräva en förändring av verkligheten i den fysiska världen.

Med möjlig handling avses sådant som Guds möjliga handlingar, som att skapa eller inte skapa, vilket är helt och hållet utifrån Hans Makt [Qudrah], Vilja [Irādah], Visdom [Ḥikmah] och så vidare. Om en sådan handling var nödvändig eller omöjlig för Gud så skulle den fysiska världen se helt annorlunda ut.

• Kitāb Sharḥ Aṣ-Ṣāwī ’Alā Jawharat At-Tawḥīd Li-Sheikh Burhān Ad-Dīn Ibrāhīm Ben Ibrāhīm Al-Laqānī Al-Mālikī.
• Ḥashiyat Al-’Allāmah Al-Humām Abī ’Abd Allah Sidi Moḥammed At-Ṭālib Ibn Al-’Allāmah Sidi Ḥamdūn Ibn Al-Ḥāj ’Alā Sharḥ Al-Muḥaqqiq Al-’Allāmah Sidi Moḥammed Ibn Aḥmed Al-Fāsī Al-Shahīr Bi-Mayyārah Li-Manẓūmat Al-Fiqhiyyah Al-Hujjah Al-Sheikh ’Abd Al-Wāḥid Ibn ’Āshir Al-Musammāh Bil-Murshid Al-Mu’īn ’Alā Aḍ-Ḍarūrī Min ’Ulūm Ad-Dīn ’Alā Madhhab Al-Imām Mālik Ibn Anas