Bönen [As-Ṣalāt]

Renlighet består av tre aspekter som är specifikt viktiga vid bön:

• Rituell renhet – som kommer studeras i form av Wuḍū, Ghusl och Tayammum.
• Kroppslig renhet – att kroppen och kläder är rena från smuts.
• Platsens renhet – att platsen man ber på är ren från smuts.

Rituell rening görs med vatten som inte har förändrats på grund av något som fallit i eller blandats med det så att färg, doft eller smak har förändrats. Då är vattnet renande [Ṭahoor].

Om vattnet har förändrats av något som är smutsigt [Najis] till sin natur så slängs vattnet. Om något smutsigt kommit i vattnet men inte påverkat dess färg, doft eller smak är det ogillat [Makrūh] att använda. Om det förändrats av något som är rent [Tāhir] till sin natur så kan det användas för vardagligt bruk såsom matlagning, men inte för rituell rening.

Undantag gäller om vattnet påverkats milt av något rent i sin naturliga omgivning, som att det har en svag smak av jordgubbe för att det ligger nära ett jordgubbsfält. Eller att dess färg påverkats av sandbädden i en flod.

Alla levande ting är rena inklusive saliv, slem, tårar, galla och svett. Detta gäller alla människor och djur såväl som hundar, grisar. Det gäller även maskar även om de kommit till ur en smutsig källa.

Rent är också:

• Matrester som spys upp och inte hunnit förändra sitt tillstånd i magen.
• Avföring från djur som är tillåtna att äta om de enbart äter rena saker.
• Mjölk från människan, mjölk från djur följer domen för djuret.
• Ägg från alla levande djur.
• Alla icke-levande ting som inte berusar.
• Mysk
• Växter som fördunklar sinnet såsom hasch är tillåtna i medicinskt syfte.
• Blod som är kvar i djuret efter att det har slaktats.
• Självdöda havsdjur och djur/insekter som inte har blod är rena och tillåtna att äta.
• Alkohol om den har blivit till vinäger och grödor som vattnats med orent vatten.
• Döda människors kroppar är rena.

Det som är smutsigt [Najis]:

• Det som dött som inte nämnts tillhöra det rena även när det är dött [Al-Mayyit].
• Allt som berusar [Al-Moskir].
• Urin och avföring
  • Från djur som är Makrūh och Ḥarām [Faḍlat Al-Makrūh wa Al-Ḥaram].
  • Från tillåtna djur som ätit smuts [Faḍlat Al-Jallālah].
  • Från människor. [Faḍlat Al-Ādamī]

• Mycket blod [Dam Al-Masfooḥ]
  • Blod från människor såsom vid skada eller menstruation.
  • Blod från djur såsom blodet som rinner ut vid slakt.
  • Ursäktat om omkretsen är mindre än ett mynt (svensk tiokrona) i storlek.

• Sårvätska och var såväl som svarta blodklumpar som kan hostas ut vid sjukdom.
• Vitaktig vätska som kan komma efter urinering och är tecken på sjukdom. [Wadī]
• Försats [Madhī] och sperma [Manī].
• Flytningar [Mā’ wa Roṭoobāt Al-Farj]

Tvagning [Wuḍū] är rituell rening genom vatten som man gör för att bönen och andra handlingar av dyrkan [’Ibādah] ska bli tillåtna och giltiga. Det är en rituell rening från den lilla orenheten.

Tvagningen delas upp i följande kategorier:

• Farḍ: Det som profeten ﷺ gjorde regelbundet och förklarade obligatoriskt.
  • Inkluderas inte dessa handlingar i tvagningen [Wuḍū] så blir den ogiltig.
• Sunnah: Det som profeten ﷺ gjorde regelbundet och sade till andra att göra, men sa inte att det var obligatoriskt.
  • Dessa handlingar är rekommenderade och bör inte utelämnas vid tvagningen, men påverkar inte tvagningens giltighet.
• Faḍīlah: Det som profeten ﷺ inte gjorde regelbundet och det finns inga bevis från honom att dess obligatorium.
  • Dessa handlingar är uppmuntrade och ger mer belöning att utföra.
• Makruh: Ogillat/avskytt vid tvagning, men bryter den inte.
  • Dessa handlingar bör undvikas under tvagningen, men påverkar inte tvagningens giltighet.
• Nawāqiḍ: Det som gör att tvagningen bryts.
  • Dessa handlingar gör att tvagningen bryts och kräver att man gör en ny tvagning [Wuḍū].

De obligatoriska [Farḍ] delarna i den rituella tvagningen:

1. Strykande [Dalk] | Att man stryker med handen över alla delar man tvagar.
2. Skyndsamhet [Fawr] | Att man gör handlingarna i direkt följd utan att vänta länge mellan varje del.
3. Avsikten [Niyyah] | Att börja med att avse rituell rening för att göra bön och dyrkanshandlingar tillåtna.
4. Tvätta ansiktet [Ghaṣl Al-Wajh] | Tvätta ansiktet från hårfäste till haka, där örat börjar till andra örat börjar. Stryk över skägg.
5. Tvätta händer/armar [Ghaṣl Al-Yadayn] | Tvätta händerna och armarna inklusive armbågarna.
6. Stryka över huvudet [Masḥ Ar-Ra’s] | Stryka över där hårfästet börjar till där det slutar, inklusive längs hela håret om man har långt hår.
7. Tvätta fötterna [Ghuṣl Ar-Rijlain] | Tvätta fötterna upp till och med anklarna.

De delar som är Sunnah i den rituella tvagningen:

1. Tvätta händerna [Ghaṣl Al-Yadayn] | Tvätta händerna innan påbörjande av tvagningen.
2. Tillbakastrykandet [Radd Masḥ Ar-Ra’s] | Att stryka tillbaka i motsatt riktning efter att man strykt över huvudet.
3. Stryka öronen [Masḥ Al-Odhonayn] | Att stryka över örats fram- och baksida. Inte kanalerna i öronmusslan.
4. Skölja munnen [Maḍmaḍa] | Ta en handfull vatten i handen för att skölja munnen med.
5. Skölja näsan [Istinshāq] | En lätt sniffning av vatten för att skölja näsan.
6. Blåsa ut vatten [Istinthār] | Blåsa ut vattnet.
7. Ordningsföljd [Tartīb Al-Farḍ] | Att de obligatoriska handlingarna görs i ordningsföljd.

De handlingar som är prisvärda [Faḍīlah] i den rituella tvagningen:

1. Säga Bismillah i början [Tasmiyyah] | Enbart ”Bismillah”, inte en hel Basmalah.
2. Att välja en ren plats [Boq’aton Qad Tahorat] | En plats som inte omges av smuts [Najasa], vilket riskerar att man får det på sig.
3. Minskat vattenanvändande [Taqlīl Al-Mā’] | Använd precis så lite vatten som behövs för att tvagningen.
4. Vattenkärlet på höger sida [Tayāmon Al-Inā’] | Om man tar vatten med höger hand ur ett kärl, ställ den på höger sida. Om du häller upp i din högra hand från en behållare, ställ på vänster sida så att du kan hälla med vänster hand.
5. Tvättandet två eller tre gånger [As-Shaf’ wa At-Tathlīf fi Maghsūlina] | Att tvätta varje kroppsdel två eller tre gånger.
6. Starta med höger sida [Bad’o Al-Mayāmīn] | Att inleda tvagningen med den högra kroppsdelen.
7. Att använda Siwāk [Siwāk] | Att vid sköljande av munnen även rengöra tänderna med Siwāk, alternativt använda pekfingret eller tandborste.
8. Sunnah-handlingarna i ordningsföljd [Tartib As-Sunan] | Att man gör Sunnah-handlingarna i rätt ordningsföljd.
9. …med de obligatoriska handlingarna [Aw Ma’ Mā Yajib] | Att handlingarna görs tillsammans med eller mellan de olika obligatoriska (Farḍ) handlingarna.
10. Börja strykandet från pannan [Bad’o Masḥ Ar-Ra’s Min Moqamih] | Att man börjar stryka över huvudet från hårfästet vid pannan och ner mot nacken.
11. Tvätta mellan tårna [Takhlīloho Aṣābi’an Biqadamih] | Att med fingrarna tvätta mellan varje tå.

Ogillat/Avskytt [Makrūh] under den rituella tvagningen:

1. Att tvätta bortom det obligatoriska | Att till exempel gå längre upp längs armen än armbågarna hela vägen till axlarna.
2. Att utöka antalet tvättningar | Att till exempel tvätta ansiktet fyra eller fem gånger.

Det som bryter [Nawāqiḍ] den rituella tvagningen:

1. Urinerande [Bawl] | Minsta urindroppe som kommer ut på ett naturligt sätt i ett hälsosamt tillstånd.
2. Släppa luft [Rīḥ] | Om man fiser eller pruttar. Gäller ej luft som släpps från vaginan.
3. Inkontinens [Salas] | Inkontinens där tiden den fortlöper är längre än tiden där den är upphörande.
4. Avföring [Ghā’iṭ] | Om avföring kommer ut såsom vid toalettbesök eller att man är lös i magen.
5. Djup sömn [Nawm Thaqīl] | Sömn där man inte är vid medvetande. Blundande och lätta nickningar bryter inte tvagningen.
6. Försats [Madhī] | Utlösning av försats bryter tvagningen och kräver att man tvättar hela penisen innan man gör nästa Wuḍū.
7. Berusning [Sukr] | Ifall man skulle begå synden att dricka alkohol eller bli berusad av misstag på något sätt.
8. Svimmande [Ighmā’] | Svimmande som innebär att man förlorar medvetandet en stund.
9. Sinnessjuka/Galenskap [Junoon] | Om man blir sinnessjuk eller besatt och beter sig märkligt.
10. Penile discharge [Wad’io] | En tjockare vit/gul/grå substans som kan komma ut efter att man kissat.
11. Beröring [Lams] | Beröring mellan könen som ger sexuell upphetsning.
12. Kyssar [Qublah] | Kyssar direkt mun mot mun bryter tvagningen oavsett upphetsning eller inte. Exempelvis gör en puss på pannan utan avsikt att njuta sexuellt och utan att man känner sexuell upphetsning inte att tvagningen bryts.
13. Införande för njutning [Ilṭāf Mar’a] | Kvinnans införande av fingret i vaginan för att känna njutning.
14. Vidröra penisen [Mas Adh-Dhakar] | Vidrörande av penisen med insidan av handen eller sidan av någon av fingrarna.
15. Tvekan om sin Wuḍū [As-Shakk fi Al-Ḥadath] | Om man är osäker på om man gjort något som brutit ens Wuḍū. Kommer man dock på att den inte är bruten så förblir den giltig.
16. Otro [Kufr] | Om man lämnar religionen.

Övriga detaljer rörande den rituella tvagningen [Wuḍū]:

• Om man missat och kommer på en Farḍ tvättning efter en kort tid (1) | Glömmer man en handling i tvagningen kan man början om från det stället om man inte gått långt förbi den.
• Om man missat och kommer på en Farḍ tvättning efter en kort tid (2) | Glömmer man en handling och är i slutet så kan man göra klart sin Wūḍū och sen göra klart den missade kroppsdelen sist av allt.
• Om man missat och kommer på en Farḍ tvättning efter en lång tid | Kommer man på en Farḍ tvättning efter en lång tid, om man lämnat tvagningen och kroppsdelarna hunnit torka – så är tvagningen ogiltig och bönerna man har bett under den tiden ogiltiga. Bådadera behöver göras om.

Rituellt bad [Ghusl] är rituell rening genom vatten som man gör för att bönen och andra handlingar av dyrkan [’Ibādah] ska bli tillåtna och giltiga. Det är en rituell rening från den stora orenheten.

Tvagningen delas upp i följande kategorier:

• Farḍ: Det som profeten ﷺ gjorde regelbundet och förklarade obligatoriskt.
  • Inkluderas inte dessa handlingar i tvagningen [Wuḍū] så blir den ogiltig.
• Sunnah: Det som profeten ﷺ gjorde regelbundet och sade till andra att göra, men sa inte att det var obligatoriskt.
  • Dessa handlingar är rekommenderade och bör inte utelämnas vid tvagningen, men påverkar inte tvagningens giltighet.
• Faḍīlah: Det som profeten ﷺ inte gjorde regelbundet och det finns inga bevis från honom att dess obligatorium.
  • Dessa handlingar är uppmuntrade och ger mer belöning att utföra.
• Mūjibāt: Det som gör att ett rituellt bad blir obligatoriskt.
  • Dessa situationer innebär att man hamnat/hamnar i den stora orenheten [Junub] och behöver göra ett rituellt bad [Ghusl].

De obligatoriska [Farḍ] delarna i det rituella badet:

1. Avsikt [Niyyah] | Att börja med att avse rituell rening från den stora orenheten.
2. Skyndsamhet [Fawr] | Att man gör handlingarna i direkt följd utan att vänta länge mellan varje del.
3. Strykande [Dalk] | Att man tvättar och stryker med handen över hela kroppens yta. Glöm inte dolda ytor som knävecken, armhålor, mellan skinkorna och skrevet. Kan du inte komma åt vissa ytor som ryggen med händerna kan du använda en handduk eller hjälp från någon annan person.
4. Skölja håret [Takhlīl As-Sha’r] | Skölj och tvätta håret hela vägen ner till hårbotten.

Notering! Detta gör inte att du får Wuḍū på köpet, utan du blir tvungen att göra det separat efteråt. Se separat rubrik för hur man gör ett rituellt bad [Ghusl] som inkluderar rituell tvagning [Wuḍū].

Sunnah i det rituella badet [Ghusl]:

1. Att skölja munnen [Maḍmaḍah].
2. Att börja med att tvätta händerna [Bad’o Bi-Ghasli Al-Yadayn].
3. Skölja näsan [Istinshāq].
4. Rengöra örats in- och utsida [Thoqb Al-Odhonayn]. Inte in i örongången, utan själva örsnäckans kanaler och alla ytor man enkelt kommer åt.

Rekommenderade [Mandūb] handlingar i det rituella badet [Ghusl]:

1. Börja med att skölja bort smuts [Bad’o Bighaslihi Al-Adhā]. Det vill säga smuts som kan ha satt sig på kroppen.
2. Börja med att säga Bismillah [Tasmiya]. Inte hela Basmalah.
3. Tvätta huvudet tre gånger [Tathlīth Ar-Ra’s].
4. Börja med att göra kroppsdelarna från Wuḍū [Taqdīm A’ḍā’ Al-Wuḍū].
5. Minska vattenanvändning [Qillato Mā’].
6. Börja uppifrån och högerifrån [Bad’on Bi-A’la wa Yamīn].

Handlingar som gör ett rituellt bad obligatoriskt [Mūjibāt]:

1. Menstruation [Ḥayḍ]. Perioden där antalet dagars blödning skiljer sig åt från kvinna till kvinna. När menstruationen upphör blir ett rituellt bad obligatorisk, eller upp till max 15 dagar.
2. Postpartumperiod [Nifās]. Återhämtningsperioden efter barnafödsel. När blödandet tar slut blir Ghusl obligatorisk, eller upp till max 60 dagar.
3. Sädesuttömning på grund av njutning eller våt dröm [Inzāl].
4. Penishuvudets inträdande i ett kroppsligt nedre hål oavsett hur det sker [Mughībo Kamratin Bi-Farjin Isjāl].

Några detaljer kopplad till det rituella badet [Ghusl]:

• Tvätta könsorganet och vidrör ej därefter, gäller män. Eftersom vidrörande av könsorganet bryter tvagningen så blir man tvungen att göra om Wuḍū efter Ghusl om man.
• Sexuellt samlag är otillåtet för kvinnor som befinner sig i ett tillstånd av menstruation eller under postpartumperioden.
• Den stora orenheten [Janābah] gör det förbjudet att inträda en moské, man som kvinna, ett rituellt bad krävs. Specifikt för män blir det också förbjudet att recitera Koranen tills man har gjort ett rituellt bad.
• Glömmer man en obligatorisk handling i det rituella badet behöver man göra om det och alla böner man har bett sedan den felaktiga reningen.

  Kommer man dock på att man missat någon del av kroppen och det inte gått lång tid så kan man tvätta enbart den delen i efterhand. Det vill säga innan kroppen har torkat och man har klätt på sig.

En komplett Ghusl inkluderande Wuḍū:

1. Gör avsikt | Gör avsikt att göra en Ghusl som inkluderar Wuḍū.
2. Tvätta könsorganet | rör det sedan inte igen med insidan av handen fingrarna.
3. Gör alla handlingar i Wuḍū | Gör alla handlingar i Wuḍū fram tills du kommer fram till strykandet av huvudet. Skippa alltså tvättandet av fötterna till sist av allt.
4. När du kommer till huvudet | Istället för att stryka över huvudet tvättar du håret så att vatten når hårbotten (samt eventuellt skägg) och därefter öronen och resten av huvudet. Kom ihåg att stryka med handen över alla huvudets ytor. Glöm inte områden som armhålorna, mellan skinkorna, bakom knäskålarna.
5. Upp till ner, höger till vänster | Fortsätt med halsen och sedan högra delen av överkroppen, sedan vänstra delen av överkroppen. Använd handduk om du har svårt att komma åt ryggen.
6. Skinkorna och neråt | Tvätta skinkorna och mellan dem, fortsätt ner med höger ben och vänster ben till anklarna.
7. Fötterna sist | Tvätta höger och sedan vänster fot.
8. Rituellt bad inkluderande rituell tvagning klar!

Torrtvagning [Tayammum] är rituell rening genom jord eller det som fallit som man gör för att bönen ska bli tillåten och giltig. Det är en rituell rening som är tillåten i undantagsfall, främst vid brist på vatten eller vid sjukdom.

Torrtvagningen delas upp i följande kategorier:

• Farḍ: Det som profeten ﷺ gjorde regelbundet och förklarade obligatoriskt.
  • Inkluderas inte dessa handlingar i det torrtvagningen [Tayammum] så blir den ogiltig.
• Sunnah: Det som profeten ﷺ gjorde regelbundet och sade till andra att göra, men sa inte att det var obligatoriskt.
  • Dessa handlingar är rekommenderade och bör inte utelämnas under torrtvagningen, men påverkar inte tvagningens giltighet.
• Mandūb: Det som profeten ﷺ inte gjorde regelbundet och det finns inga bevis från honom att dess obligatorium.
  • Dessa handlingar är uppmuntrade och ger mer belöning att utföra.
• Nawāqiḍ: Det som gör att torrtvagningen blir ogiltig.

När man får utföra torrtvagning [Tayammum]

Uppfyller man nedanstående får man utföra torrtvagning

1. Sjukdom | Den som är orolig att bli sjuk eller skadas alternativt förvärra/förlänga skada eller sjukdom genom att göra Wuḍū.
   • kan utföra torrtvagning för allt – alla böner Farḍ, Nafl, fredagsbön och annat som att vidröra Koranen och göra Tawāf runt Ka’bah.
2. Den resande [Musāfir] vid vattenbrist | Om man inte får tag på vatten, inte kommer åt det, är rädd för tjuvar eller rovdjur så blir nästa steg tillåtet.
   
   • Kan göra Tayammum för alla böner (Farḍ, Nafl, fredagsbön…) och annat som att vidröra Koranen och göra Tawāf runt Ka’bah.
3. Den bosatte [Muqīm] vid vattenbrist | Om man inte får tag på vatten, inte kommer åt det, är rädd för tjuvar eller rovdjur så blir nästa steg tillåtet.
   
   • Kan göra Tayammum för obligatoriska böner [Farḍ] | om bönetiden håller på att gå ut och man fortfarande inte har hittat vatten.
   • Kan göra Tayammum för begravningsbön [Janāzah] | Om det inte finns någon med Wuḍū tillgänglig så kan man be begravningsbönen med Tayammum eftersom den är ett kollektivt obligatorium.
   • Får inte göra Tayammym för fredagsbön, Eidbön eller andra Sunnah som bosatt. Ber Ẓuhr istället för fredagsbön.
4. Graden av säkerhet att finna vatten
   • Om man hoppas eller tror att man kommer finna vatten:
     • Bör göra Tayammum nära slutet av bönetiden.
   • Om man inte tror att man kommer finna vatten alls:
     • Bör göra Tayammum i början av bönetiden.
   • Om man velar och är osäker på om man kommer finna vatten eller inte:
     • Bör göra Tayammum under mitten av bönetiden.

Obligatorisk [Farḍ] för torrtvagning [Tayammum]

1. Rent naturmaterial [Ṣa’īd Al-Ṭāhir] | Allt som naturligt fallit på jorden. Jord, sten, mineraler, ej växter eller trä. Ej det som bearbetats eller har värde som handelsvara, såsom guld.
2. Kontinuitet [Muwālāt] | Att göra varje del utan att det blir ett långt avbrott mellan dem.
3. Tidens infallande [Waqton Ḥaḍara] | Att bönen som ska bes har infallit.
4. I anslutning till bön [Masḥ Al-Wajh] | Att man ber direkt efter att man har utfört torrtvagningen.
5. Avsikt [Niyyah] | Avse torrtvagning för att göra bönen tillåten samtidigt som du gör första slaget.
6. Första slaget [Oola Al-Ḍarbatayn] | Att stryka handflatorna på jord/naturmaterial.
7. Stryka ansiktet [Masḥ Al-Wajh] | Stryka ansiktet från hårfäste till haka, där örat börjar till andra örat börjar. Stryk över skägg.
8. Stryka händerna [Masḥ Al-Yadayn Lilko’] | Stryk över händerna och mellan fingrarna till och med handledens knölar.

Sunnah för torrtvagning [Tayammum]:

1. Att när man stryker händerna fortsätta hela vägen upp till och med armbågen [Masḥohoma Li Al-Mirfaq].
2. Att göra en ny strykning med händerna på naturmaterial mellan ansiktet och händerna/armarna [Ḍarbat Al-Yadayn].
3. Att göra handlingarna i rätt ordning, alltså ansikte före händerna
   [Tartibon Baqi].

Rekommenderat [Mandūb] för torrtvagning [Tayammum]:

1. Börja med att säga Bismillah [Tasmiya]. Inte hela Basmalah, enbart ”Bismillah”.
2. Att utföra den prisvärda beskrivningen [Waṣfon Ḥamīd]. Strykningen där höger och vänster arm inklusive händer stryks i en sammanhållen rörelse. Se lektion.

Det som bryter [Nawāqiḍ] av torrtvagningen:

1. Tillräckligt med vatten för att göra Wuḍū [Mithl Wuḍū] | Om man hittar vatten innan man ber och det finns tillräckligt med tid för att göra Wuḍū och be innan tiden går ut.
2. Notering! Om man hittar vatten efter att man har bett och bönetiden inte har gått ut ännu så är det rekommenderat att tvaga sig med vatten och be om bönen, ej obligatoriskt.