Bönens innebörd

Det som avses med bönen [As-Salat] är ett aktivt närmande av ett tillstånd av komplett andakt och frid. Språkligt betyder bönen åkallelse [Ad-Dua]. Terminologiskt inom de islamiska vetenskaperna har den kallats bönen [As-Salat] för att den består av åkallelser.

Begreppet åkallelse [Al-Dua] är deriverat från bönen [Al-Salat] med innebörden av åkallelse. Det sägs bland annat att termen bönen [Al-Salat] är tagen från termen relation/koppling/länk [As-Silah], med innebörden av att relationen mellan tjänare och Gud i bönen leder till ett närmande av Hans Höghet och paradis.

Bönen [As-Salat] medför även rent språkligt innebörden av välsignelse, tillbedjan, religion, recitation, sökande av förlåtelse och barmhärtighet – vilket säger en del om bönens andemening.

Visdomar från Minh Al-’Ali fi Sharh Kitab Al-Akhdhari, s. 200