Koran och Sunnah
Profetens ﷺ generation var den bästa generationen, och därefter den efterkommande, och därefter den efterkommande, och så vidare. Under profetens tid överfördes kunskapen direkt från honom ﷺ till de troende. Därefter har det för varje generation från följeslagarnas tid funnits de som utmärkt sig inom specifika vetenskaper och fått kunskapen förmedlad i en kedja tillbaka till profeten ﷺ, och ännu idag finns de. Kunskap är trots allt inte något som har sin främsta plats i böcker, kunskap är ett ljus i människans inre som bygger på förståelse och bärs upp av att handla utifrån den för Allahs skull.
Kunskapens ljus kan erhållas genom att koppla sig till denna kunskapskedja genom att vända sig till de som redan besitter den i vår tid. Det innebär att vi får en förståelse som är kvalitetssäkrad och överförd från generation till generation.
Böcker kan ses som anteckningar för de som redan studerat och har en förförståelse att ta sig an dess innehåll. Koranen var först endast memorerad och förmedlad muntligen, såväl som återberättelser (Hadith) om profetens ﷺ liv. Koranen kom senare att dokumenteras skriftligen i sin helhet. Återberättelserna kom likväl senare att dokumenteras, och även graderas källkritiskt efter dess återberättarkedja med trovärdighet och styrka.
Vetenskaper som tillämpar Koranen och Sunnah kom i ett senare skede att dokumenteras för att behålla förståelsen i generation efter generation. Ämnen såsom Fiqh (rättslära) och Aqidah (troslära) kom sedan att utvecklas för att likväl bevara en kedja av kunskap tillbaka till profeten ﷺ. Stödvetenskaper som bevarar metoden att förstå Koranen och Sunnah kom likväl att utvecklas och dokumenteras i sådant som arabiska (Nahw, Sarf, Balagha), rättsmetodik (Usul Al-Fiqh), logiklära (Mantiq).
Den arabiska grammatiken (Nahw) uppfanns inte när Sayyidona Ali gav uppdraget till Abu Al-Aswad Al-Du’ali, må Allah vara nöjd med dem, att börja skriva en bok i arabisk grammatik. Behovet uppstod när människor började tillämpa arabiskan fel. Förståelsen fanns där bland profeten ﷺ och följeslagarna, men behovet att formalisera, bevara och lära ut arabiskan ökade med spridningen av Islam för att språket inte skulle korrumperas.
Rättsläran (Fiqh) uppfanns inte av Imam Malik eller Imam Ahmad, må Allah vara nöjd med dem. Skillnader i åsikter fanns bland följeslagarna om detaljer i utförandet av olika religiösa handlingar. Rättsläran behövde dock dokumenteras och formaliseras med en kedja av kunskap och förståelse tillbaka till profeten ﷺ för att inte korrumperas. Inte avsåg de att starta någon rättsskola, men deras expertis innebär att deras elever fortsatte att bevara deras förståelse och metodik och forska vidare, kunskapsgiganter vars bidrag till det muslimska samfundet finns kvar ännu idag.
Trosläran (Aqidah) uppfanns inte av Imam Ash’ari eller Imam Maturidi, må Allah vara barmhärtig över dem. Förståelsen fanns där bland profeten ﷺ och följeslagarna, men behovet att formalisera, bevara och lära ut trosläran ökade med spridningen av Islam för att trosläran inte skulle korrumperas. I tider av ökad kontakt med andra världsbilder och filosofier, blev dessa bland pionjärerna för att fokuserat förtydliga och stabilisera Ahl Al-Sunnah wa Al-Jama’as trossatser.
Så fortsätter vetenskaperna att studeras, bevaras och forskas inom av de som tar vara på Islams kunskapstradition. Kunskap överförs genom återberättande och förståelse genom en kedja mellan lärare och elev tillbaka vår älskade Mohammed ﷺ.