Lycka

Prof. Al-Attas sammanfattar att målet med lycka [Sa’ādah] är kärleken till Gud. Han går sedan in på nivåer av hur vi kan uppleva lycka i detta liv och i nästa liv. Dels har vi en psykologisk och en spirituell nivå i detta liv, och endast i nästa liv kan vi uppleva den tredje och kategoriskt högsta nivån av lycka.

Den första nivån, som är den (1) psykologiska nivån, bygger på temporära och upphörande tillstånd som skulle kunna vara känslor. Denna lycka uppnås när ens behov eller viljor som bygger på rätta eller goda handlingar uppnås. Den andra och (2) spirituella nivån är permanent, medvetet upplevd och blir en grundsten för jordelivet. Denna nivå uppnås genom att man förhåller sig konsekvent och agerar medvetet för att handla i det goda och därmed inte rubbas av vare sig välgång eller motgång. Att ta fasta på är att när man uppnår den andra nivån så går den hand i hand och sker tillsammans med den första nivån – skillnaden är att när den spirituella nivån uppnås minskar ens världsliga viljor samtidigt som ens behov tillgodoses. Först i nästa liv kan man uppleva den högsta och tredje nivån av lycka som är att (3) se Gud.

Prof. Al-Attas förklarar att förståelsen av lycka är direkt härledd ur Koranen, och att ett annat sätt att förstå lycka tydligare kan vara genom att definiera dess motsats, som är misär [Shaqāwah]. Förklaringen av lycka kan även bli tydligare genom att göra en komparativ analys i stora drag av aristotelisk eller moderna västerländska konceptualiseringar av lycka.

Från Prolegomena to the Metaphysics of Islam av Sh. Syed Muhammad Naqiub Al-Attas